Metoder för att öka gemenskapen

Det finns olika modeller och principer som lokala aktörer kan utnyttja för att öka gemenskapen inom sitt eget område.

Låghusets förgårdAtt öka gemenskapen är en central prioritering inom det nationella programmet för brottsförebyggande. Lokal gemenskap förbättrar invånarnas välfärd och trygghetskänsla och förebygger också brottslighet. Här presenteras redskap för att öka gemenskapen i bostadsområden och bland invånarna. Modellerna kan utnyttjas av yrkesfolk eller frivilliga i kommuner, invånar- och byaföreningar eller andra lokala organisationer och föreningar. Man kan öka och upprätthålla gemenskapen till exempel genom att skapa gemensam verksamhet för olika grupper samt uppmuntra dem att utveckla sitt eget bostadsområde i en trivsammare och tryggare riktning.

Grannhjälp

Grannhjälpen går ut på att grannar och bekanta hjälper varandra och erbjuder stöd som bygger på frivillighet och engagemang. Det kan vara fråga om ömsesidig, fri, sporadisk verksamhet eller mer organiserad frivilligverksamhet bestående av till exempel utbildning för vissa uppgifter. Till grannhjälpen räknas också grannövervakning, där man håller koll på bostadsområdet eller grannarnas egendom i syfte att upptäcka störande beteende, skadegörelse eller stöld.

En arbetsgrupp som tillsattes av rådet för brottsförebyggande kartlade 2012–2014 grannhjälpens nuläge i Finland och tog fram modeller för grannhjälpen i enlighet med programmet för den inre säkerheten. Det finns inte någon egentlig samordnad grannhjälpsverksamhet i Finland, men motsvarande verksamhet har bedrivits av invånarrörelser till exempel i Gamlas i Helsingfors och Träskända. Invånarrörelsernas verkningsfullhet har inte utvärderats i Finland, men grannhjälpsarbetsgruppen har uppskattat att samhörighet och bekantskap mellan grannarna samt ömsesidig tillit förbättrar invånarnas trygghetskänsla.

Modellerna för grannhjälpen (på finska)

Nordiska grannhjälpsprojektets slutrapport (2016)

 

Grannmedling och grannskapsarbete

Grannmedling är en modell som främjar goda relationer mellan olika grupper och bidrar till att förebygga eller lösa konflikter. Grannmedling har varit en etablerad verksamhetsform i Finland sedan 2015. För grannmedlingen svarar centrumet för grannmedling som drivs av Finlands flyktinghjälp. Med hjälp av grannmedling kan man hantera till exempel störningar som gäller boendet, gräl mellan grannar, skadegörelse eller olika brott mot reglerna. Genom verksamheten försöker man undvika att konflikter drivs till sin spets och att det uppstår långvariga strider och fientlighet. Grannmedlingen leds av en utomstående och neutral medlare som organiserar samtalen mellan parterna och hjälper till med att upprätta ett avtal om medlingens resultat. Det finns en handbok och rekommendationer om grannmedling, och det ordnas också utbildning om det.

Centrumet för grannmedling utför också grannskapsarbete som lämpar sig för mångkulturella bostadsområden, t.ex. i närheten av flyktingförläggningar. Grannskapsarbetet främjar dialogen och växelverkan mellan olika grupper och förhindrar spänningar och konflikter.

Grannmedling och grannskapsarbete (på finska)

Samfundskoordinatorer

Bostadsbolag och invånarföreningar kan främja gemenskapen bland sina invånare på många sätt. Till exempel kan en samfundskoordinator hjälpa invånarna att lära känna varandra. Samfundskoordinatorer finns åtminstone vid Helsingfors diakonissanstalt och Setlementtiasunnot Oy. Diakonissanstaltens samfundskoordinatorer ger information, svarar på invånarnas frågor och lyssnar på deras bekymmer samt ordnar gemensam verksamhet för invånarna. Setlementtiasunnots samfundskoordinatorer arbetar i invånarnas gemensamma lokaler och förser invånarna med information, råd och stöd. Koordinatorn ordnar gemensam verksamhet tillsammans med invånarna. I Setlementtiasunnots gemensamma lokaler upprättas också ett gemensamt vardagsrum för alla invånare, dit vem som helst har lätt att komma.

Samfundskoordinatorernas arbete gör det möjligt att förebygga vardagsproblem och gräl inom bostadsgemenskaper. Koordinatorn lyssnar på invånarnas minsta bekymmer och kommer med lösningar i ett tidigt skede.

Setlementtiasunnot Oy:s samfundskoordinatorer (på finska)

 

Att främja goda relationer mellan befolkningsgrupper

Projektet Trust, som genomförs av justitieministeriet, strävar efter att skapa goda relationer mellan befolkningsgrupper på orter där det finns flyktingförläggningar. När det gäller att främja goda relationer mellan befolkningsgrupperna fokuserar man på att skapa trygghet, öka de olika parternas delaktighet och ändra människors attityder. I mellanrapporten för Trust-projektet lyfter man fram god praxis som kan utnyttjas framför allt för att förbättra relationerna mellan infödda finländare och asylsökande på orten.

Inom ramen för projektet stöddes till exempel en modell för gruppmedling i Forssa, med vilken man ingrep i spänningar och konfrontationer mellan asylsökande och unga i staden. Enligt modellen informerade Forssa stad neutralt och öppet om det skedda och stadens myndigheter grundade ett nätverksteam. Stadens ledning och de lokala myndigheterna stödde gruppmedlingen, där medlarna strävade efter att hitta nyckelpersoner för att kunna styra dialogen mellan dessa. Gemenskapsmedling kan bidra till att lösa spänningar och förebygga våldsamma situationer. Samtidigt får invånarna utlopp för sin oro och trygghetskänslan förbättras.

Mellanrapport om Trust-projektet (på finska)