Situationell prevention
Situationellt brottsförebyggande syftar till att försvåra tillfällen för brott och därigenom förhindra att brott begås.
I situationell prevention är fokusen på situationer där gärningsmannen letar efter ett lämpligt brottsobjekt eller -offer och ett lämpligt tillfälle för att begå ett brott. Utgångspunkten är att gärningsmannen ska vara motiverad att begå ett brott, men behöver också ett lämpligt tillfälle. Situationell prevention handlar om att förhindra, försvåra och minska tillfällen för brott. Medel för detta är bland annat att skydda och övervaka brottsobjekten eller göra dem mindre attraktiva för brott. Situationell prevention har speciellt under de senaste årtiondena lyfts fram som en metod för att förebygga brott. Metoden lämpar sig särskilt för att förebygga egendomsbrott. Situationella brottsförebyggande åtgärder kan användas för att komplettera andra metoder. De kan användas till exempel vid sidan om andra åtgärder som syftar till att påverka potentiella gärningsmän och offer eller den byggda miljön.
Situationell prevention bygger på teorin om rationella val och rutinaktivitetsteorin. Enligt teorin om rationella val bedömer en rationellt tänkande gärningsman vinsten och risken av att begå ett brott samt vilken ansträngning det kräver. Rutinaktivitetsteorin för sin del betonar att begåendet av brott är en del av gärningsmannens normala vardag. Enligt denna teori observerar och bedömer gärningsmannen ständigt sin livsmiljö för att hitta tillfällen för brott. Grundantagandet i rutinaktivitetsteorin är att det behövs tre faktorer för att begå ett brott: en motiverad gärningsman, ett lämpligt objekt eller offer och frånvaro av kontroll. Denna tanke ligger också bakom situationell prevention: om en av dessa faktorer saknas, begås inte heller brottet.
Strategier och effekter
Situationell prevention bygger på fem olika strategier:
- Öka ansträngningen som krävs för att genomföra ett brott. Objekten skyddas fysiskt, t.ex. med lås, portar och larmanordningar.
- Öka risken för den som har för avsikt att begå brott. Risken för att åka fast ökas, t.ex. genom bevakning, behörighetskontroll, och inofficiell övervakning.
- Minska belöningen för den som begår brott. Värdet eller förmånen som fås av objektet minskas, t.ex. genom minskad förvaring av kontanter och säkerhetsmärkning av egendom.
- Reducera provokationer som kan leda till brott. Konflikter eller känslomässiga reaktioner som kan leda till brott minskas, t.ex. genom att förebygga att det uppstår köer och trängsel.
- Ta bort ursäkter för den som begår brott. Understrykande av regler och skyldigheten att iaktta dem, t.ex. genom kontroll av alkoholbruk och tydlig information om regler och förbud.
Situationella brottsförebyggande åtgärder utnyttjas i allmänhet för att förhindra egendomsbrott, men de kan också användas för att förebygga situationer som kan leda till våld. Allmänna medel för situationell prevention är t.ex. larmanordningar, inbrottsskydd, kameraövervakning och annan övervakning samt olika låsanordningar, som används för att hindra inbrott, butikstölder och andra stölder. Situationell prevention används också för att förebygga trafikbrott, bland annat i form av övervakning av fortkörning eller alkolås.
Brott kan förebyggas genom att avlägsna eller ändra på sådana miljöer där brott förekommer. Till exempel butiker som säljer alkohol eller krogar ska inte placeras på platser, där störande beteende som ansluter till dem kan orsaka särskild olägenhet för människor som bor inom området. I städer kan störande beteende och våld till följd av alkoholbruk minskas till exempel genom att ordna nattbusstrafiken så att människor som kommer från krogar har möjlighet att ta en buss i stället för att stanna kvar i stadens centrum för en längre tid.
Goda erfarenheter av situationell prevention har fåtts bland annat när det gäller åtgärderna för att minska väggklotter eller graffiti. I Vancouver genomförde man under 2000-talet ett program mot väggklotter som ledde till att förekomsten av olaglig graffiti minskade med 80 procent. I New York har det konstaterats att väggklotter i metrovagnar kan minskas genom avlägsna dem så snabbt som möjligt. Snabbt avlägsnande av klotter har bedömts ha samma effekt i Finland.
I Finland och Sverige har man följt vilken verkan kameraövervakning har på förekomsten av våld och störande beteende. I Stockholm ville man genom kameraövervakning påverka beteendet inom vissa områden i stadens centrum, men de flesta av människorna som rörde sig inom områdena var inte medvetna om övervakningen, och den verkade inte ha någon större inverkan på antalet brott. I Finland har kameraövervakningen intensifierats bland annat i Dickursby i Vanda, där den önskas ha en förebyggande inverkan på brottslighet.
Kostnadsnyttoeffekterna av situationella brottsförebyggande åtgärder kan ofta påvisas, eftersom deras inverkan på brottslighetsnivån inom ett visst område eller en viss plats vanligen kan följas också inom en kortare tidsperiod. Enligt de bedömningar som gjorts av kostnadsnyttoeffekterna av brottsbekämpning kan enkla tekniska lösningar för situationell prevention ge en stor nytta i förhållande till deras kostnader.
Mer information
På svenska:
På finska:
Rikosten tilannetorjunnan 25 keinoa aihealueittain
Graham & Bennett (1998) Rikoksentorjunnan strategioita Euroopassa ja Pohjois-Amerikassa. Toimittanut ja uudistanut Mikael Scheinin. Oikeuspoliittisen tutkimuslaitoksen julkaisuja 156. Rikoksentorjunnan neuvottelukunnan julkaisu 7.
Hirvola (2016) Turvallinen kaupunki – näkökohtia rakennetun ympäristön suunnitteluun ja toteutukseen. Ympäristöministeriö.