Våld i nära relationer

Med våld i nära relationer avses våld mellan familjemedlemmar och andra som lever i ett nära förhållande och som ofta sker i hemmet. Våld i nära relationer kan vara våld i parrelationer, våld i sällskapsförhållanden, vanvård av barn, hedersrelaterat våld samt våld mot äldre eller handikappade.

Våldet i nära relationer har många olika uttrycksformer. Våldet kan vara fysiskt (t.ex. slag, luggning, smisk, sparkar, knuffar, strypning och bruk av egg- eller skjutvapen), psykiskt (t.ex. hot om våld, skrämsel, fortgående nedvärdering och förnedring) eller sexuellt (t.ex. våldtäkt, tvång till könsumgänge eller olika former av sexuellt umgänge och incest).

Typiska offer för våld i nära relationer är kvinnor och barn. Särskilt när det gäller grovt och upprepat våld mot partnern är förövaren vanligtvis en man och offret en kvinna. Kvinnor får till följd av våldet i nära relationer i snitt allvarligare skador än män och dör på grund av detta mer sannolikt än män.

Brottsofferundersökningarna ger den bästa informationen om hur frekvent våld i nära relationer är. Av alla som deltog i den nationella brottsofferundersökningen 2016 hade 5 procent av kvinnorna och 2 procent av männen utsatts för fysiskt våld i parrelationen under årets lopp. I de yngre åldersgrupperna förekom mer våld eller hot i parrelationen än i de äldre åldersgrupperna. Våld i nära relationer som riktas mot barn är ofta disciplinärt våld som utövas av en förälder. Till exempel i barnofferundersökningen 2013 uppgav något fler än var tionde elev på årskurs sex och var femte elev på årskurs nio att de utsatts för lindrigt våld av en förälder.

En betydande andel av våldet i nära relationer förblir dolt. Det är särskilt viktigt att identifiera våld i nära relationer inom social- och hälsovården. Många offer berättar inte självmant om sina upplevelser, utan det krävs att en yrkesperson ställer direkta frågor. För vård- och omsorgspersonal finns anvisningar om hur man ställer frågor om våld i nära relationer, och för att kartlägga en klients upplevelser kan man anlita en blankett. Den som faller offer för våld i nära relationer behöver i många fall hjälp av en yrkesperson för att bryta sig loss från våldet, eftersom offer ofta låter bli att berätta om sina upplevelser på grund av rädsla eller skam.

 

Mer information

På svenska:

Förebyggande av våld i nära relationer (THL)

Plan för genomförande av Istanbulkonventionen 2018–2021

På finska:

Danielsson & Kääriäinen (2017) Suomalaiset väkivallan ja omaisuusrikosten kohteena 2016 – Kansallisen rikosuhritutkimuksen tuloksia. Institutet för kriminologi och rättspolitik. Katsauksia 23/2017.