Ett gott grannskap skaper trygghet
Det bästa sättet att förebygga brott är att öka gemenskapen och grannhjälpen. Känslan av trygghet skapas i första hand genom förtroende och växelverkan, inte genom taggtrådar och övervakningskameror. Detta konstaterar grannhjälpsarbetsgruppen som publicerar sina rekommendationer på den Europeiska granndagen som firas i dag den 23 maj.
Arbetsgruppen som tillsattes av rådet för brottsförebyggande tillsatta arbetsgruppen har i sin rapport samlat rekommendationer och centrala iakttagelser om grannhjälp, närdemokrati och delaktighet. I rapporten ges dessutom exempel på hur invånarna själva kan påverka trivseln och tryggheten i sitt eget bostadsområde.
– Känslan av trygghet ökar då man känner sina grannar och inte behöver vara rädd för dem. Man får hjälp vid behov och har möjlighet att delta och påverka i ärenden som gäller den egna närmiljön. Det är inte mer komplicerat än så, konstaterar arbetsgruppen.
Då boendemiljön upplevs som ostädad och otrygg, vänder man sig ofta direkt till myndigheterna eller bara struntar i problemen. Man kommer inte att tänka på vad man själv som person eller som en del av gemenskapen kan göra åt problemen både i förebyggande och reparerande syfte. I rapporten betonas att en fungerande gemenskap förebygger brott.
Enligt arbetsgruppen kan grannhjälp bestå av vardagliga handlingar för att beakta varandra eller av mer organiserad frivilligverksamhet. Ju lättare det är att delta på olika nivåer, desto säkrare är det att var och en hittar sitt eget sätt att delta.
Organisering skapar stabilitet och förtroende för frivilligverksamheten. Det behövs utrymmen för invånarnas gemensamma verksamhet och samverkan förutsätter planering och lätt tillgängliga mötesplatser. Nätverkssamarbete bör förstärkas. På bostadsområden finns redan naturligt flera aktörer: invånare, kommunen, myndigheter, församlingar, bostadsaktiebolag, föreningar och lokala företag. Dessa fungerar dock ofta ovetande om varandra.
Enligt arbetsgruppen ska medborgarna också ges konkreta möjligheter att påverka utvecklingen av sitt eget bostadsområde, till exempel genom deltagande budgetering. Kommunallagen möjliggör redan nu medborgarnas hörande och delaktighet. Arbetsgruppen vill skärpa lagtolkningen så att bestämmelserna är förpliktande för kommunerna. Det ska vara lätt för medborgarna att får tillgång till samlad information om lokala möjligheter att påverka.
Grannhjälp kartläggs även på nordiskt plan och det nordiska projektets resultat rapporteras på hösten 2014.
Ytterligare uppgifter: Specialplanerare, grannhjälpsarbetsgruppens sekreterare Regina Järg-Tärno, tel. 02951 50398, fornamn.efternamn(at)om.fi
