Våldsbrott

Med våldsbrott avses här misshandel, försök till brott mot liv och rån. En stor del av våldsbrotten förblir dolda för polisen. Ju lindrigare brott det är fråga om, desto mer sannolikt är det att det aldrig anmäls. Våldsbrottsligheten har hållits på en relativt jämn nivå under de senaste decennierna.

De senaste åren har polisen informerats om cirka 33 000 misshandelsbrott varje år. Största delen av de våldsbrott som statistikförs av polisen är fall av lindrig misshandel eller grundformen av misshandel, medan grova gärningar är mer sällsynta. Enligt den nationella brottsofferundersökningen 2015 hade 7 procent av alla finländare i åldern 15–74 år under 2015 blivit utsatta för fysiskt våld minst i form av slag. Sammanlagt 5 procent hade blivit utsatta för våld som gett upphov till fysisk skada. Enligt brottsofferundersökningen var andelen personer som upplevt fysiskt våld år 2015 ungefär densamma som under tidigare år. Därtill uppgav ungefär var tredje respondent att han eller hon varit rädd för att bli utsatt för våld utanför sitt hem på kvällarna.

Med rån avses att en annan persons egendom tillgrips eller tas i bruk med våld eller genom hot om våld. I cirka 40 procent av alla rånbrott bär gärningsmannen ett vapen, oftast ett eggvapen. I drygt hälften av alla rån som kommer till polisens kännedom används våld, men det är sällsynt att ett rånbrott resulterar i att offret dör. Majoriteten av rånarna och rånoffren är män.

Våld begås mest i de unga åldersklasserna, och oftast hör också våldsoffren till dessa åldersklasser. Sannolikheten för att begå eller bli offer för våldsbrott är allra störst i åldern 18–20 år. I polisens statistik är största delen av alla gärningsmän och offer i fråga om våldsbrott män, men offerundersökningarna visar att kvinnor faller offer för våldsbrott i lika hög grad som män. Våldsbrottsligheten korrelerar starkt med social utslagning. Riskfaktorer när det gäller våldsbrottslighet är bostadslöshet, låg utbildning, låg yrkesstatus, låga inkomster och civilståndet ogift. Dessutom har alkoholbruk nära anknytning till misshandelsbrott, men kurvan för antalet fall av misshandel som begåtts i alkoholberusat tillstånd har efter statistiktoppen i slutet av 1990-talet pekat neråt.

Av alla våldsbrott som kommit fram har andelen fall av misshandel som begåtts i privata lokaler ökat under 2000-talet. Kvinnor utsätts oftast för våld i sin egen bostad, på arbetsplatsen eller i samband med sina arbetsuppgifter. De mest typiska platserna där män faller offer för våld är offentliga platser, hemmet eller restauranger. I mindre än en tredjedel av samtliga fall av lindrig misshandel eller grundformen av misshandel är de involverade bekanta från förut. Ju grövre våldsdåd det är fråga om, desto mer sannolikt är det att de involverade känner varandra sedan tidigare. Av rånen sker omkring fyra femtedelar på allmänna platser. Likaså är den som blir rånad i fyra femtedelar av fallen en privatperson. I de övriga fallen är offret ett företag eller en näringsidkare. Största delen av alla rån och försök till rån som har drabbat företag har under de senaste åren begåtts i små livsmedelsaffärer, kiosker eller grillar.

Våldsbrottsligheten är störst i huvudstadsregionen och näst störst i andra stadsliknande kommuner. Antalet statistikförda rån är klart störst i huvudstadsregionen. Det är svårt att jämföra våldsbrottsligheten internationellt, eftersom olika länder använder olika brottsbenämningar. En och samma brottsbenämning kan hänvisa till brott av olika allvarlighetsgrad beroende på vilket land det är fråga om. Utifrån internationella offerundersökningar kan man emellertid konstatera att andelen personer som i Finland utsätts för misshandel eller hot om misshandel ligger nära medeltalet för alla länder som deltagit i undersökningarna.

 

Mer information (på finska)

Danielsson & Kääriäinen (2016) Suomalaiset väkivallan ja omaisuusrikosten kohteena 2015 – Kansallisen rikosuhritutkimuksen tuloksia. Institutet för kriminologi och rättspolitik. Katsauksia 13/2016.

Danielsson & Salmi (2013) Suomalaisten kokema parisuhdeväkivalta 2012 - Kansallisen rikosuhritutkimuksen tuloksia. OPTL:n verkkokatsauksia 34/2013.

Kääriäinen m.fl. (2017) Pahoinpitely- ja ryöstörikokset. I verket Rikollisuustilanne 2016. Institutet för kriminologi och rättspolitik. Katsauksia 22/2017.

Salmi (2012) Katsaus nuorten rikoskäyttäytymiseen ja uhrikokemuksiin 2012. OPTL:n verkkokatsauksia 27/2012.