Alkohol och våld
Alkohol har en ytterst betydande andel i den finländska våldsbrottsligheten. Alkoholbruk, särskilt i berusningssyfte, ökar risken dels för att göra sig skyldig till våld, dels för att falla offer för våld. Man har konstaterat att det finns ett statistiskt samband mellan alkoholkonsumtion och brott mot liv.
Under 2010−2015 var cirka 70 procent av de personer som misstänktes för brott mot liv och cirka 70 procent av offren för brott mot liv alkoholpåverkade vid brottstidpunkten. Likaså var cirka 70 procent av alla parter i brott mot liv berusade; i cirka 80 procent av fallen var åtminstone den ena parten berusad. I fråga om brott mot liv som begås av män är kopplingen till alkohol ännu starkare än hos kvinnor. Berusning på grund av alkohol har ett nära samband också med misshandel; majoriteten av misshandelsbrotten begås under påverkan av alkohol. Manliga gärningsmän är oftare än kvinnliga berusade vid tidpunkten för brottet. Berusning ökar också risken för att falla offer för misshandel.
Också påverkan av andra rusmedel än alkohol syns tydligt i den finländska våldsbrottsligheten. Andra rusmedel används eller har ofta använts tillsammans med alkohol när våldsbrottet begås.
Det alkoholrelaterade våldet kan påverkas genom att den totala konsumtionen av alkohol minskas, liksom även intaget av alkohol i berusningssyfte. Det är särskilt viktigt att satsa på att förebygga långvarigt riskbruk av alkohol. I praktiken kan man påverka alkoholanvändningen genom olika socialpolitiska insatser och myndighetssamarbete. Tillgången till alkohol kan begränsas till exempel med hjälp av prissättning och åldersgränser. Det är särskilt viktigt att ingripa i ungas och minderårigas alkoholanvändning, eftersom alkoholbruk som inletts i ung ålder har ett kraftigt samband med alkoholisering och därtill relaterat våld.
Mer information
Lehti (2017) Henkirikoskatsaus 2017. Institutet för kriminologi och rättspolitik. Katsauksia 19/2017. (På finska)