Ungdoms- och gängsektionen
De flesta barn och unga som bor i Finland mår bra och begår inte brott. Brottsligheten är koncentrerad till en liten grupp unga som upprepade gånger begår allvarliga brott. Polarisering märks både i ungas välmående och i ungdomsbrottsligheten.
Frågan om ungdoms- och gängbrottslighet väcker oro i såväl Finland som i andra västländer. Statsrådet har fattat ett principbeslut om ett åtgärdsprogram för att motverka ökningen av ungdoms- och gängbrottslighet.
Justitieministeriet svarar för uppföljningen och samordningen av åtgärdsprogrammet. Rådet för brottsförebyggande, särskilt dess ungdoms- och gängsektion, bistår justitieministeriet i frågor som inte gäller lagstiftning. Sektionen främjar genomförandet av de åtgärder som rådet för brottsförebyggande och justitieministeriet ansvarar för. Sektionen kan dessutom sköta andra uppgifter som hänför sig till bekämpning av ungdoms- och gängbrottslighet, om de inte på grund av ärendets principiella betydelse ska hänskjutas till hela rådet.
Sektionen består av rådets ordinarie medlemmar och externa sakkunnigledamöter. Dessutom kan sektionen höra andra experter.
Åtgärdsprogrammet för förebyggande och bekämpning av ungdomsbrottslighet
Åtgärdsprogrammet innehåller 43 åtgärder som är uppdelade i nio olika delar. Åtgärderna fokuserar på riskgrupper och personer som redan har begått brott. När det gäller gängbrottslighet ligger fokus på att bekämpa gatugäng och förebygga rekrytering av barn och unga. I åtgärdsprogrammet utgår man från polisens definition av gatugäng och dess lägesbild.
De nio helheterna i åtgärdsprogrammet:
- stöd till barn, unga och familjer i ett tidigt skede
- snabbt ingripande i ungas brottsliga beteende före, under och efter straffprocessen
- ökat ansvar för unga och vårdnadshavare för skador som har orsakats genom brott
- förbättrat myndighetssamarbete och informationsutbyte mellan myndigheter
- effektivare straffprocess för att bekämpa ungdoms- och gatugängsbrottslighet
- skärpta straff
- mer bindande påföljder för unga lagöverträdare
- förebyggande av rekrytering till gatugäng i lokalsamhällen och områden
- utnyttjande av forskningsbaserad kunskap.
Genomförandet av målen i åtgärdsprogrammet förutsätter multiprofessionellt samarbete. I förändringen inkluderas hela samhället, från stödet för hemmens och föräldrarnas ansvar för
fostran och från arbetet mot utslagning och diskriminering ända till integrations- och migrationspolitiken.
Prioriterade områden i ungdoms- och gängsektionens arbete
Ungdoms- och gängsektionens arbete handlar främst om att förebygga brott, bryta negativa spiraler av brott och missbruk före, under och efter straffprocessen samt att utnyttja och dela med sig av forskningsbaserad kunskap. Utöver detta har sektionen valt tre särskilda prioriteringar för 2025:
- ökad användning av medling för barn och unga
- ungas röst och delaktighet
- multiprofessionellt samarbete.
Alla prioriterade områden främjar genomförandet av åtgärdsprogrammet för bekämpning av ungdomsbrottslighet. Varje tema bereds av en separat undersektion som består av medlemmar från den huvudsakliga sektionen samt inbjudna sakkunniga.
Kommunikation med intressentgrupper, involvering av centrala aktörer och identifiering av åtgärder som stöder varandra mellan olika program samt utbildning är centrala element i sektionens arbete.
Medling är ett sätt att förebygga ungdomsbrott inom ramen för brottsförebyggande arbete och kriminalpolitik. Genom medling kan barn och unga förstå konsekvenserna av sina handlingar och de olägenheter de orsakat, delta i frågor som rör dem själva, ersätta eventuella skador och ta ansvar för handlingen.
Medling i brott- och tvistemål regleras i lag. Olika organisationer erbjuder också medling för barn och unga i olika sammanhang. Medling är dock inte alltid bekant för alla centrala aktörer, såsom skolor eller unga personers föräldrar. Sektionens uppgift är därför att bidra till att öka kännedomen om medling (bland myndigheter). Medling kan i bästa fall bidra till att konflikthantering utvecklas till en förstahandslösning och en viktig medborgarfärdighet. Därför vill man främja dess spridning och användning. Medling är alltid frivillig, och innan processen inleds utreds bland annat parternas samtycke samt om ärendet lämpar sig för medling.
Undersektionen för medling följer upp eller koncentrerar sig på de fem åtgärder i åtgärdsprogrammet som rör medling:
- Den påföljdsutredning som ska göras i fråga om misstänkta i åldern 15–20 år utvecklas så att det multiprofessionella samarbetet för att utreda den ungas situation genomförs och effektiviseras, och möjligheten till medling beaktas (som en del av en bredare åtgärd 11).
- Skolornas och andra myndigheters medvetenhet ökas och ungas ärenden styrs till lagstadgad medling i brott- och tvistemål eller beroende på fallet till de medlingstjänster som tillhandahålls av organisationer (åtgärd 13).
- THL:s handbok utnyttjas i syfte att använda conferencing-metoden, som inkluderar närsamfundet, vid medling som berör barn och unga. Dessutom utreds möjligheterna att utnyttja medling för att förebygga våldsspiraler bland unga inom vissa grupper och i vissa områden. Behövliga lokala åtgärder vidtas (åtgärd 14).
- I samband med påföljdsutredningar beaktas möjligheten att använda medling för unga (åtgärd 15).
- Möjligheten utreds att inom medlingsbyråernas område införa möjligheter till arbetsersättning (till exempel en s.k. arbetsersättningsbank), där en ung person som deltagit i medling kan ersätta skadorna genom allmännyttigt arbete om offret samtycker till det. Behövliga åtgärder vidtas. (åtgärd 16).
Undersektionen för ungas röst och delaktighet fokuserar på ungas synpunkter, erfarenheter och idéer i genomförandet av åtgärdsprogrammet. Eftersom ungas röst inte hann lyftas fram under beredningen av programmet, ges den nu särskilt utrymme i sektionens arbete.
Unga involveras bland annat i förberedelserna av en kommunikationskampanj som ingår i programmet och som planeras till våren 2026 (åtgärd 41). Under hösten inleds planeringen av en medborgarpanel, som också kommer att genomföras våren 2026.
Ungas marginalisering och polarisering bland unga har en stark koppling till ungdomsbrottslighet. Undersektionen strävar efter att lyfta fram olika ungas röster med hjälp av flera metoder, även sådana röster som vanligtvis inte hörs.
Multiprofessionellt samarbete är ett centralt tema med tanke på genomförandet av programmet. Det tangerar flera av programmets åtgärder, såsom utvecklandet av ankarverksamheten under inrikesministeriets ledning, samt särskilt utvidgningen av verksamhetsmodellen för unga efter ankarverksamheten. Den riktar sig till unga som begår upprepade och allvarliga brott (åtgärd 7).
Undersektionen för multiprofessionellt samarbete har ännu inte inlett sitt arbete hösten 2025, men temat har gått vidare i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet i beredningen av åtgärdsplanen En barndom utan våld 2026–2033 och i samband med THL:s helhet Trygga gator.
Mer information
Åtgärdsprogrammet för förebyggande och bekämpning av ungdoms- och gängbrottslighet
Unga bidrar med idéer till kampanj mot våld i E-panelen
Förebyggande åtgärder prioriteras när det gäller att ingripa i ungdomsbrottslighet
Medling i brott- och tvistemål – Institutet för hälsa och välfärd
Material för att förebygga brott bland unga
Ungdoms- och gängsektionens sammansättning
Medlemmarna i rådet för brottsförebyggande:
Professor Sakari Melander, Helsingfors universitetet
Polisöverinspektör Heidi Kankainen, inrikesministeriet
Överinspektör Marja Pulkkinen, undervisnings- och kulturministeriet
Servicechef Tytti Mäkinen, Egentliga Finlands välfärdsområde
Chef för våldsarbete Petri Salakka, Helsingforsmission r.f.
Teamchef Heikki Turkka, Stationens Barn r.f
Nuorisotoimen ylitarkastaja Kirsi Kohonen, Itä-Suomen aluehallintovirasto
Sakkunnigledamöter utanför rådet för brottsförebyggande:
Professor Päivi Honkatukia, Tammerfors Universitetet
Polisinspektör Miia Lehtinen, Polisstyrelsen
Enhetschef Kati Kettukivi, Brottspåföljdsmyndigheten
Socialråd Marjo Malja, social- och hälsovårdsministeriet
Projektchef Jonna Laitonen, Terveyden ja hyvinvoinninlaitos
Projektkoordinator Tatu Keitaanniemi, Kommunförbundet