Cyberbrott

Med cyberbrott avses brott som begås i eller med hjälp av olika datanät. Cyberbrottsligheten har samband med den datatekniska utvecklingen och de brottstillfällen som denna skapar. Antalet cyberbrott ökar för närvarande markant, men tills vidare finns det ingen täckande statistik över den totala brottsligheten.

Cyberbrotten kan indelas i två kategorier beroende på om de riktas mot datateknik och datanät eller om dessa bara utnyttjas i samband med att brotten begås. En del av cyberbrotten är s.k. traditionella brott, som genomförs med hjälp av datateknik. Sedan början av 2015 statistikförs också helt nya benämningar på cyberbrott, såsom dataskadegörelse och identitetsstöld. År 2016 statistikfördes över 3 000 fall av identitetsstöld, som är den vanligaste formen av cyberbrottslighet som kommit till polisens kännedom.

I brott som riktas mot datateknik är offret ofta företag eller statsförvaltningen, vars datasystem eller program skadas. Även privatpersoner kan bli föremål för datateknikbrott exempelvis via skadliga program som skickas per e-post.  Typiska cyberbrott i polisens statistik är störande av post- och teletrafik, systemstörning och dataintrång, som är den vanligaste formen av datatekniska brott. Dataintrång som riktas mot företag är relativt allmänna, men enligt 2010 års företagsofferundersökning rapporterar mycket få företag sådana till myndigheterna.

Datorassisterade brott innefattar mycket mer varierande gärningsformer än brott mot datateknik. Ett typiskt datorassisterat brott är illegal nedladdning på nätet, som förekommer i hög grad i synnerhet bland unga. Andra datorassisterade brott kan vara till exempel nättrakasseri och mobbning, bedrägerier, hot och nätspionage. Det finns inte så mycket statistik om dessa former av cyberbrott, eftersom de statistikförs som en del av andra brottstyper. Med hjälp av enkäter kan man emellertid samla in information om till exempel nätmobbning bland unga: i en enkät om ungdomsbrottslighet från 2016 uppgav 15 procent av alla niondeklassister att de hade blivit utsatta för nätmobbning under det senaste året.

 

Mer information

På engelska:

Näsi m.fl. (2015) Cybercrime victimization among young people: a multi-nation study. Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention 16:2, 203−210.

På finska:

Salmi m.fl. (2011) Kauppa ja teollisuus rikosten kohteena. Vuoden 2010 yritysuhritutkimuksen tuloksia. OPTL:n tutkimuksia 254.

Näsi (2016) Nuorten rikoskäyttäytyminen ja uhrikokemukset 2016. Institutet för kriminologi och rättspolitik. Katsauksia 18/2016.

Näsi & Tanskanen (2017) Kyberrikollisuus. I verket Rikollisuustilanne 2017. Institutet för kriminologi och rättspolitik. Katsauksia 22/2017.