Trafikbrott

Trafikfylleri omfattar rattfylleri, körning under påverkan av rusmedel, fylleri i sjötrafik samt fylleri i tågtrafik och lufttrafik. Även överlämnande av fortskaffningsmedel till berusad och trafikfylleri med motorlöst fordon är straffbara gärningar.

Antalet fall där ett rattfylleribrott kommit till polisens kännedom har minskat under de senaste åren. År 2016 var antalet fall av rattfylleri på samma nivå som föregående år. I största delen av alla fall av trafikfylleri är det fråga om rattfylleri, men andelen narkotikafall har ökat avsevärt under de senaste 10 åren. Den verkliga andelen fall av rattfylleri kan beräknas noggrannare med hjälp av vägkantsundersökningar, dvs. razziaundersökningar. I en landsomfattande razziaundersökning år 2016 gjorde sig 0,13 procent av alla förare i de fordon som stannades skyldiga till rattfylleri. Andelen förare som smakat på alkohol men vars promillehalt hölls under den straffbara gränsen var i samma razziaundersökning 0,88 procent.

Majoriteten, cirka 90 procent, av alla som misstänkts för rattfylleri är män. Riskgrupperna i fråga om rattfylleri består av alkoholmissbrukare och andra s.k. problemförare, vars livsstil ofta kännetecknas av kontrollbrist och risktagning. De flesta rattfyllerifallen statistikförs i juni och juli, under veckoslutsnätter och också i övrigt kvälls- och nattetid.

Med andra trafikbrott än trafikfylleri avses bland annat äventyrande av trafiksäkerheten, förande av fortskaffningsmedel utan behörighet, smitning i vägtrafik och trafikförseelser. Till de övriga vanligaste trafikbrotten hör fall där hastighetsbegränsningarna överskrids. De statistikförda trafikbrotten har ökat i antal på 2000-talet till följd av de skärpta trafikbestämmelserna, men under åren 2012–2016 har antalet trafikbrott minskat något från tidigare år. Allt som allt utgör trafikbrotten (exklusive trafikfylleri) t.o.m. mer än hälften av alla brott som kommer till polisens kännedom.

Antalet dödsfall och skadade i trafiken har minskat under de senaste decennierna. På 1980-talet omkom och skadades betydligt fler människor i genomsnitt i vägtrafiken jämfört med nuläget. Antalet personer som omkommit eller skadats i rattfylleriolyckor har minskat under 2000-talet. Under åren 2009−2016 dog 20−40 färre människor per år i rattfylleriolyckor jämfört med tidigare år.

Som helhet har trafiksäkerheten i Finland förbättrats från och med 1990-talet. I en jämförelse av dödsfall i trafiken placerade sig Finland något högre än genomsnittsnivån bland de europeiska länderna. Om jämförelsen görs utifrån andelen dödsfall till följd av rattfylleri i förhållande till det totala antalet dödsfall i trafiken antas Finland placera sig något sämre än detta.

 

Mer information (på finska)

Niemi (2017) Liikennerikokset. I verket Rikollisuustilanne 2016. Institutet för kriminologi och rättspolitik. Katsauksia 22/2017.

Löytty (2015) Alkoholirattijuopumus tieliikenteessä. Trafis publikationer 1/2015.