God praxis
God praxis inom brottsbekämpning är metoder eller projekt genom vilka man enligt forskningsresultat kan förebygga brott. I detta avsnitt finns exempel på god praxis under olika teman från Finland och utlandet. Informationen om god praxis riktar sig särskilt till personer som arbetar med förebyggande av brott och som planerar nya projekt för brottsbekämpning. I presentationerna av projekten på de finska sidorna uppräknas källor för ytterligare information, till exempel studier om projekten. Länkarna till presentationerna på finska finns nedan i anslutning till projektbeskrivningarna.
Aggredi
Aggredi är ett program för 18−39 år gamla vuxna som gjort sig skyldiga till gatuvåld och där målet är att ändra gärningsmannens tänkande. Arbetsmetoden går ut på samtal mellan anställda och klienter i vilka man går igenom klientens tankar om våld och strävar efter att ersätta våldet med andra lösningar. Det har konstaterats att de som deltagit i programmet löper en mindre risk för återfall i brottslighet. Aggredi-modellen har utvecklats och ordnas av organisationen HelsinkiMissio.
Ankkuri
Ankkuri (Ankaret) är en multiprofessionell verksamhetsmodell som riktar sig till unga brottslingar och parter i närståendevåld. I Ankkuri strävar man efter att på ett förebyggande sätt ingripa i unga personers livssituation innan brottsspiralen kommer i gång. Man ingriper också i närståendevåld i så tidigt som möjligt. Ankkuri-teamet, som arbetar på polisstationen, består av en polisman, en socialarbetare, en psykiatrisk sjukskötare och en ungdomsarbetare. Inga kvalitativa studier har gjorts om Ankkuri, men den har använts vid flera polisinrättningar och på flera orter.
FRIENDS
FRIENDS är ett program som utvecklats i Australien och som stöder psykiskt välbefinnande hos barn och unga. Programmet strävar efter att minska och förebygga psykiska problem i barndomen, såsom depression och ångest. De barn som deltar i programmet lär sig att hantera sina känslor med hjälp av lämpliga övningar. Det finns olika versioner av programmet för barn i olika ålder. Enligt flera konsekvensbedömningar har programmet minskat ångest- och depressionssymptom hos barn. I Finland har FRIENDS använts sedan 2006. Utbildningar och material relaterade till programmet produceras av Aseman Lapset ry.
Icehearts
Icehearts är en modell som strävar efter att förebygga marginalisering bland barn och unga med hjälp av lagsport. Till Icehearts-lagen väljs 6 år gamla barn som fortsätter med verksamheten tills de blir myndiga. Laget coachas av en kompetent fostrare. Även familjerna och skolan deltar i verksamheten. Icehearts är en populär verksamhetsmodell i Finland. Dess konsekvenser har bedömts och den har också fått internationell uppmärksamhet. Icehearts starka sidor utgörs framför allt av verksamhetens långvarighet, intensitet och deltagarnas starka engagemang.
De otroliga åren
De otroliga åren är en gruppbaserad handledningsmetod som utvecklats i USA och som riktar sig till föräldrar med 3−8 år gamla barn med beteendestörningar. På gruppmötena strävar man efter att förbättra relationen mellan barnet och föräldern och hjälpa föräldrarna att hitta metoder för bearbetning av barnets beteende. Programmet omfattar också verksamhet för yrkesutbildade personer som arbetar med barn och undervisning av barn. Enligt forskningsresultaten har programmet främjat både barnens och föräldrarnas välbefinnande. Programmet används i Finland och samordnas av Ihmeelliset vuodet ry.
Projektet ILPO
ILPO är ett projekt som förebygger skadegörelse och som genomfördes i Jakobacka i Helsingfors 2006−2007. Projektet fokuserade på samarbete mellan lokala aktörer. Projektet kartlade problem och kostnader på grund av skadegörelse, skapade gemensamma verksamhetsmodeller, ordnade utbildning och spred information. En konsekvensbedömning utfördes, och under projektet observerades bland annat att motsvarande projekt borde genomföras lokalt med beaktande av områdenas särskilda drag och att verksamheten borde planeras på lång sikt.
Kameraövervakning i Stockholm
I kameraövervakningsprojektet i Stockholm strävade polisen efter att med hjälp av övervakningskameror förebygga och minska antalet brott i vissa områden och stadscentrum. Kameraövervakningen effektiviserades på Medborgarplatsen och Stureplan som särskilt på nätterna under veckosluten var osäkra platser på grund av brottslighet. Övervakningskamerorna på områdena styrdes och följdes upp vid polisens kommandocentral. Brottsförebyggande rådet BRÅ i Sverige följde upp och bedömde projektet. Brottsligheten minskade något på områdena och kamerainspelningarna användes i utredningen av brotten.
KiVa Skola
KiVa Skola är ett åtgärdsprogram mot mobbning som riktar sig till grundskoleelever. Programmet omfattar många verksamhetsformer och material. Personalen i de skolor som deltar i programmet får utbildning i hur programmet ska genomföras. En hel del forskningsrön har publicerats om KiVa-programmet, och det har framför allt minskat mobbningen i lågstadiet. KiVa Skola utvecklades vid Åbo universitet 2006−2009 och används i dag i många finländska grundskolor. Programmet vann den europeiska tävlingen i brottsförebyggande arbetet 2009.
Plastglas i Lancashire
Plastglas i Lancashire var ett projekt som genomfördes 2008 i Lancashire i Storbritannien. Dricksglasen på krogarna ersattes med plastglas i syfte att förebygga och minska skador som orsakas av söndriga glas för krogarnas kunder och personal på grund av slagsmål och olyckor. Införandet av plastglas minskade inte våldet avsevärt, men personalen upplevde att detta ökade säkerheten. I Finland har inga motsvarande projekt eller studier genomförts, men användningen av plastglas på krogar har blivit vanligare.
Lasta lyömätön Satakunta (Satakunta som inte slår barn)
Satakunta som inte slår barn var ett myndighetssamarbetsprojekt som strävade efter att minska våldet mot barn och unga. Projektet skapade en gemensam modell för myndighetsnätverket i regionen som främjade informationsförmedlingen och gemensamma rutiner för ingripande i våld. Dessutom ordnade projektet information och utbildning relaterad till våld mot barn. Det egentliga projektet genomfördes i Satakunta 2009−2011. En bedömning av projektet gjordes. Enligt den minskade inte antalet misshandelsfall, men utvecklingen var mest positiv i yrkesutbildade personers arbete.
Program för avbrytande av närstående- och familjevåld
Programmen för avbrytande av närstående- och familjevåld är arbete som utförs tillsammans med våldsamma personer och som siktar på att avbryta närstående- eller familjevåldet. De första programmen lanserades på 1970-talet i USA. Centrala arbetsformer i Finland är bland annat Jussi-arbetet, Lyömätön Linja i Esbo och Vaihtoehto väkivallalle som riktar sig till våldsamma män. För våldsamma kvinnor finns Maria Akatemias arbetsmetod Demeter. Programmen för avbrytande av våld strävar i allmänhet efter att ändra den våldsamma personens tänkande för att minska det våldsamma beteendet. Enligt studier kan våldsamheten minskas i synnerhet när deltagaren vill ändra sitt beteende.
MARAK
Multiprofessionellt riskbedömningsmöte eller MARAK är ett verktyg för bedömning av återfall i närståendevåld. MARAK hjälper myndigheterna att identifiera våldsoffer och byta aktuell information om offrens läge. I MARAK utarbetas en säkerhetsplan för offren som gör det lättare att lösgöra sig från våldet. Enligt en finländsk utvärdering av MARAK lyckades man genom metoden minska antalet fall av närståendevåld. Metoden används i dag allmänt runt om i Finland, och den samordnas av Institutet för hälsa och välfärd (THL).
Grannhjälp
Grannhjälp är lokalt samarbete som siktar på att öka säkerheten i bostadsområden. Grannhjälp kan vara konkret hjälp av privatpersoner eller mer organiserad frivilligverksamhet. Målet för grannövervakning är i sin tur att minska på den vardagliga brottsligheten och brottstillfällena i bostadsområden. Finland har inte haft samordnad grannövervakningsverksamhet, men arbetsgruppen Grannhjälp har i anslutning till Programmet för intern säkerhet utvecklat modeller för grannhjälp. I Finland har invånarrörelsernas konsekvenser inte bedömts, men i till exempel Sverige har man konstaterat att grannhjälpsverksamheten minskar brottsligheten.
Programmet för förändring på eget initiativ (OMA)
OMA är ett rehabiliteringsprogram som riktar sig till fångar som begått våldsbrott och som siktar på att förebygga återfall i brottslighet. Programmet strävar efter att förändra det tänkande som stöder våldsamt beteende. Programmet är avsett för fångar som har en historia av allvarligt våldsamt beteende och som avtjänat minst två fängelsedomar. I programmet genomgår fångarna grupprehabilitering och deltar i möten på tumanhand. Enligt en bedömning av programmet minskar metoden återfall i brottslighet. Programmet används i flera fängelser i Finland.
Den operativa modellen PAKKA
Pakka är en operativ modell som siktar på att förebygga negativa konsekvenser av alkohol, tobak och penningspel på ett lokalt plan. Inom Pakka ingriper man i tillgången till dessa substanser och aktiviteter i synnerhet för minderåriga och berusade. Centrala aktörer är bland annat modellens samordnare, myndigheter och restaurangernas och försäljningsställenas personal. Pakka genomfördes som ett pilotprojekt 2004−2008 i Tavastehus och Jyväskylä, och därefter har verksamheten spridits till många andra orter. En studie gjordes om pilotprojektet där projektets konsekvenser följdes upp på flera områden. Någon större inverkan på brottslighetens nivå upptäcktes inte, men verksamheten bedömdes ha ökat åldersgränskontrollen och minskat våldet på restaurangerna något.
PATHS
PATHS är ett verksamhetsprogram som fokuserar på barns sociala utveckling och som stöder alternativa tankemodeller och strävar efter att förebygga och minska beteendestörningar. Programmet är avsett för 3−12 år gamla barn, och arbetsformerna kan genomföras vid sidan av förskole- eller skolundervisningen. Programmet används inte i Finland, men i USA har det konstaterats minska olika former av beteendestörningar.
Tekniskt skydd för brottsoffer
Tekniskt skydd för brottsoffer har utvecklats för att stödja offer för hotelser och förföljelse. I Sverige har offer tilldelats säkerhetsutrustning som förbättrar offrens säkerhet och känsla av säkerhet. Man har använt larmtelefoner, utrustning för inspelning av samtal och ljudsignallarm. I Finland har motsvarande tekniskt skydd för offer inte använts i någon större grad, men det finns behov av ett enhetligt system för att hjälpa offer för förföljelser och närståendevåld.
Safe Dates
Safe Dates är ett program som utvecklats i USA och som siktar på förebyggande av våld i parrelationer. Målgruppen utgörs av 13−17 år gamla ungdomar. Programmet ordnas som skollektioner där man bland annat behandlar människorelationer och våld. Programmet har gett positiva resultat i form av minskat våldsamt beteende bland unga. Motsvarande program har inte använts i Finland.
Vittnen till sexuellt våld (bystader intervention)
För vittnen till sexuellt våld (bystander intervention) har man utvecklat program som uppmuntrar till att ingripa i sexuellt våld eller hot om det. Unga, i synnerhet 16−24 år gamla personer är utsatta för sexuellt våld. Utbildningsprogrammen för förebyggande av sexuellt våld strävar efter att öka unga personers och studerandes medvetenhet när det gäller att ingripa i våld och föra det på tal med offret. Enligt studier i USA har vittnens inställning en stor inverkan på hur man agerar eller tänker agera i olika situationer, och man uppmuntrar till ingripande genom att bearbeta attityder. Motsvarande program har inte använts i Finland.
Hälsovårdares hembesök
Hälsovårdares hembesök är ett program som används i USA och som stöder föräldrar och beaktar olika riskfaktorer inom familjer. Målgruppen för hembesöken utgörs särskilt av unga ogifta kvinnor som ska föda sitt första barn och som har låga inkomster. I hembesöksprogrammet besöker en hälsovårdare familjer från det att graviditeten har konstaterats tills barnet blir två år. Vårdaren diskuterar med klienterna om olika utmaningar och problem. Motsvarande hembesöksprogram används inte i Finland, men här kan den heltäckande mödra- och barnrådgivningen rätt långt ingripa i samma problem som hembesöksmodellen.
Time out!
Time out! är ett program som riktar sig till unga vuxna som hamnar utanför bevärings- eller civiltjänsten. Varje år hamnar ca en femtedel av årsklassen utanför tjänstgöringen, och denna grupp har fler psykiska och sociala problem än befolkningen i genomsnitt. I denna modell deltar klienten i en stödtjänst med låg tröskel där man går igenom situationen med en stödperson. Modellen Time out har bland annat konstaterats öka unga mäns välbefinnande. Modellen används i dag runt om i Finland.