Brott mot liv
Med brott mot liv avses ett dödsfall som orsakats genom uppsåtligt våld. I den finska strafflagen omfattar brott mot liv mord, dråp, dråp under förmildrande omständigheter, barnadråp samt misshandel och dödsvållande som kombinerad brottsbenämning. Information om antalet brott mot liv fås utifrån polisens och rättsväsendets statistik, dödsorsaksstatistiken och uppföljningssystemet för brott mot liv. I Finland blir nästan alla brott mot liv utredda.
Varje år dör uppskattningsvis cirka 100 människor i Finland till följd av brott mot liv. Nivån på brott mot liv har minskat i Finland alltsedan den senare hälften av 1990-talet. Den senaste statistiken visar att finländarna i dag löper mindre risk att bli utsatta för dråp än någonsin sedan 1960-talet. Åldern på offren vid brott mot liv blir allt högre. Detta kan delvis förklaras med att befolkningen blir äldre, men en annan orsak är att barnadödligheten genom brott mot liv har minskat. Brotten mot liv där offret är ett barn under ett år har minskat avsevärt sedan den andra hälften av 1900-talet. När det gäller brott mot liv är majoriteten av både gärningsmännen och offren män. Andelen kvinnor är större i fråga om lindrigare våldsbrott än i fråga om brott mot liv.
Största delen av alla mord, dråp och dråp under förmildrande omständigheter sker i privata lokaler, exempelvis i privata bostäder. Den relativa andelen brott mot liv som sker i privata lokaler har ökat på lång sikt, men under de allra senaste åren har andelen minskat delvis tack vare att också antalet fall av alkoholrelaterat våld har minskat. Brott mot liv som begås av ungdomar sker oftare på offentliga platser jämfört med brott mot liv som begås av äldre åldersgrupper. Sannolikheten att bli offer för brott mot liv i sitt eget hem är större bland kvinnor än bland män.
I Finland kan brotten mot liv delas in i tre huvudtyper: våld mellan socialt utslagna män, våld inom familjen eller i parrelationen samt ungdomsvåld. Dråp till följd av våld mellan socialt utslagna män är den klart vanligaste typen av brott mot liv. Det är vanligt att brott mot liv går hand i hand med missbruk av rusmedel: uppskattningsvis två tredjedelar av de manliga och nästan hälften av de kvinnliga parterna i brotten mot liv är missbrukare av alkohol eller andra rusmedel. Andra faktorer som ökar risken för att bli involverad i ett brott mot liv är arbetslöshet samt, bland männen, ensamboende och, bland kvinnorna, samboende.
I Finland är brotten mot liv förknippade med vissa regionala skillnader. Traditionellt har brottslighetsnivån i fråga om brott mot liv varit låg i Västra Finland, särskilt på Åland och i Södra Österbottens kustregion. Östra och Norra Finland uppvisar högre siffror när det gäller brott mot liv. De största städerna i Finland har för närvarande en relativt låg frekvens av brott mot liv, och de flesta av dessa städer uppvisar en nedåtgående brottslighetstrend. Internationellt sett är brottslighetsnivån i fråga om brott mot liv relativt hög i Finland jämfört med de övriga nordiska länderna och de flesta europeiska länderna.
Mer information (på finska)
Lehti (2017) Henkirikoskatsaus 2017. Institutet för kriminologi och rättspolitik. Katsauksia 10/2016.
Lehti, Suonpää & Kivivuori (2017) Henkirikokset. I verket Rikollisuustilanne 2016. Institutet för kriminologi och rättspolitik. Katsauksia 22/2017.
Lehti (2009) Naiset henkirikosten uhreina 2002−2007. Rättspolitiska forskningsinstitutet. Verkkokatsauksia 11/2009.