Våld mot etniska minoriteter
Sannolikheten att personer som tillhör etniska minoriteter ska bli offer för våld uppskattas vara dubbelt så stor som för representanter av majoritetsbefolkningen. Våldsbrott mot utländska offer har ofta rasistiska motiv. Emellertid utsätts många utlänningar eller personer med utländsk bakgrund, särskilt kvinnor och barn, också för våld inom sitt eget kollektiv, varvid motivet inte är rasistiskt.
Rasistiska brott
Rasistiska brottsrekvisit är diskriminering, diskriminering i arbetslivet och hets mot folkgrupp. Rasistiska brottsmotiv har varit en straffskärpningsgrund sedan 2004. De vanligaste brotten med rasistiska drag är misshandelsbrott. Andra liknande brott kan vara till exempel rasistiskt motiverade verbala kränkningar och hot eller egendomsbrott.
Under de senaste åren har polisen årligen fått kännedom om cirka 1 000 brott med rasistiska drag. År 2015 registrerades sammanlagt 1 250 hatbrott, av vilka merparten (991) hade rasistiska drag. Antalet rasistiska brott och övriga hatbrott har ökat under de senaste åren.
Rasistiska brott bekämpas effektivast bland annat genom att man motarbetar fördomar, ökar den sociala sammanhållningen och främjar goda relationer mellan olika delar av befolkningen. Polisen har också satt in nya resurser för att förebygga hatbrott och hatpropaganda; särskilt övervakningen av hatpropaganda på internet har effektiviserats.
Hedersrelaterat våld
Invandrarkvinnor är generellt en sårbar grupp som löper hög risk att bli offer för våld. Sannolikheten att invandrarkvinnor utsätts för våldtäkt är ungefär dubbelt så stor som för kvinnor som tillhör majoritetsbefolkningen. Risken är särskilt hög åtminstone för kvinnor med afrikansk och vietnamesisk bakgrund. Av dem som våldtar invandrarkvinnor är 60 procent själva invandrare.
Vissa fall där kvinnor med invandrarbakgrund utsätts för våld har hedersrelaterade motiv. Genom hedersrelaterat våld försöker man skydda eller återupprätta familjens eller släktens heder i en situation där en viss person inte följer kollektivets normer. I allmänhet är det fråga om beteenderegler som gäller kön eller sexualitet, och man använder våld för att kontrollera flickor eller unga kvinnor. Enligt en utredning som publicerades i Finland 2016 tar sig det hedersrelaterade våldet olika uttryck i allt från social uteslutning till grovt psykiskt och fysiskt våld. Hedersrelaterat våld är en uttrycksform för våld i nära relationer.
För att man ska kunna förebygga hedersrelaterat våld är det viktigt att myndigheterna kan identifiera fenomenet och därigenom hjälpa offret. Man bör också öka medvetenheten om hedersrelaterat våld och hur man kan ingripa i det inom de kollektiv där det förekommer.
Arbetsrelaterad människohandel
Användningen av utländsk arbetskraft i Finland har ökat kontinuerligt under de senaste årtiondena. Användningen av utländsk arbetskraft kan ha samband med människohandel, och den finska strafflagen kompletterades med bestämmelser om detta 2004. Människohandelsbrotten är till stor del dold brottslighet, där merparten aldrig kommer till polisens kännedom. I Finland verkar det vara relativt sällsynt med fysiskt våld i anslutning till utnyttjande av utländsk arbetskraft, men våldet kan också ta sig uttryck i form av exempelvis hot och restriktioner. Utländska arbetstagare som inte kan språket och inte känner till sina rättigheter är särskilt sårbara och löper risk att bli föremål för utnyttjande.
Mer information (på finska/engelska)
Lehti ym. (2014) Maahanmuuttajat rikosten uhreina ja tekijöinä. OPTL:n tutkimuksia 265.
Niemi & Lehti (2017) Ulkomaalaiset, maahanmuuttajat ja rikollisuus. I verket Rikollisuustilanne 2016. Institutet för kriminologi och rättspolitik. Katsauksia 22/2017.
Kunniakäsitykset ja väkivalta – selvitys kunniaan liittyvästä väkivallasta ja siihen puuttumisesta Suomessa. Förbundet för mänskliga rättigheter 2016.
Rauta (2017) Poliisin tietoon tullut viharikollisuus Suomessa 2016. Polisyrkeshögskolan.
Jokinen m.fl. (2011) Ehdoilla millä hyvänsä – Työperäinen ihmiskauppa ja ulkomaalaisten työntekijöiden hyväksikäyttö Suomessa. Heuni. Report Series 67.
Ollus (2016) From Forced Flexibility to Forced Labour: The Exploitation of Migrant Workers in Finland. Heuni. Report Series 84.