Ekonomiska brott, miljöbrott och arbetsbrott

Ekonomiska brott, miljöbrott och arbetsbrott anknyter till ekonomisk verksamhet.

Ekonomiska brott

Centrala ekonomiska brott är till exempel skattebrott, gäldenärsbrott och bokföringsbrott. Andra ekonomiska brott är bland annat tjänstebrott, en del bedrägeribrott, penningtvätt och värdepappersmarknadsbrott. Det finns en hel del brottsbenämningar som kan klassificeras som ekonomiska brott, och många gånger uppdagas ekonomiska brott i samband med utredningen av flera olika brottsbenämningar.

Med begreppet grå ekonomi, som hör nära samman med ekonomisk brottslighet, avses laglig affärs- och företagsverksamhet i vilken de lagstadgade avgifterna och skatterna lämnas obetalda. Grå ekonomi har ibland samband med organiserad brottslighet i Finland och utomlands. Grå ekonomi förekommer mest i byggnads- och restaurangbranschen men också i transport- och städbranschen samt varvsindustrin och östhandeln.

År 2016 fick polisen kännedom om cirka 3 500 brott som ska klassificeras som ekonomiska brott. Största delen av den ekonomiska brottsligheten antas dock förbli dold för myndigheterna. Den dolda ekonomiska brottsligheten varierar i första hand beroende på myndighetskontrollens effektivitet. Den totala brottsligheten påverkas mest av de ekonomiska konjunkturerna. För närvarande anknyter också internationell ekonomisk brottslighet, som förekommer i synnerhet i Finlands närområden, till den ekonomiska brottsligheten i Finland.

Enligt statistiken rör sig de ekonomiska skadorna till följd av ekonomiska brott i allmänhet kring 100–200 miljoner euro per år. Myndigheterna lyckas komma över endast en tämligen liten del av vinningen av de ekonomiska brotten. Grå ekonomi orsakar också betydande samhälleliga skador i och med att staten förlorar en stor summa skatteintäkter och affärsverksamheten för företagare som följer lagen försvåras.

Arbetsbrott

Med arbetsbrott avses gärningar eller försummelser som har nära samband med arbetslivet och lagstiftningen om arbetslivet. Oftast består arbetsbrott av överträdelser av avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren, och i de flesta fallen är det arbetsgivaren som begår brottet.

Den vanligaste typen av arbetsbrott är arbetarskyddsbrott, och över hälften av alla arbetsbrott som polisanmäls är sådana. De vanligaste arbetarskyddsbrotten förekommer i industrin och byggnadsbranschen. Arbetarskyddsbrotten beror ofta på bristfälligheter i anläggningar, arbetsinstruktionerna eller övervakningen. Vid arbetarskyddsbrott har en arbetstagare ofta fått en kroppsskada. Det finns också förseelser som faller utanför strafflagen och som ska klassificeras som arbetsbrott. Som exempel kan nämnas utlänningsförseelserna, som har tredubblats under de senaste tio åren.

Det är svårt att ge en tillförlitlig uppskattning av det totala antalet arbetsbrott. Antalet fall som relaterar till arbetsdiskriminering har ökat under de senaste åren. Trenden kan bero på att man förhåller sig mer seriöst till fenomenet än tidigare, men det kan hända att den totala brottsligheten har ökat. Polisen har en relativt hög utredningsgrad i fråga om arbetsbrott. Samtidigt förkastar tingsrätterna ganska ofta åtalen i arbetsbrottmål på grund av att det inte alltid finns tillräckliga bevis i fallen.

Miljöbrott

Lagstiftningen om miljöbrott är relativt ny i Finland och grundar sig till stor del på internationell rätt. Bestämmelser om miljöbrott finns i strafflagen, men det finns också bestämmelser om lindrigare gärningar i andra lagar. Med miljöbrott avses i allmänhet miljöförstöring, naturskyddsbrott och byggnadsskyddsbrott. I synnerhet miljöförstöringsbrotten har ofta samband med näringsidkande: begreppet förstöring kan omfatta exempelvis oljeutsläpp från fartyg.

År 2016 kom 511 fall av miljöbrott enligt strafflagen till förundersökningsmyndigheternas kännedom. Det innebar en klar ökning från 2015, då 397 miljöbrott statistikfördes. De vanligaste brottsbenämningarna bland alla miljöbrott som kom till kännedom 2016 var miljöförseelse och miljöförstöring, som tillsammans stod för cirka 90 procent av alla miljöbrott som statistikfördes under året. En betydande del av miljöbrotten utgör dold brottslighet, och endast en del av de brott som kommer till myndigheternas kännedom leder ända till åtal.

 

Mer information

Grå ekonomi och ekonimisk brottslighet - lägesbild

På finska:

Salmi ym. (2011) Kauppa ja teollisuus rikosten kohteena. Vuoden 2010 yritysuhritutkimuksen tuloksia. OPTL:n tutkimuksia 254.

Danielsson (2017) Talousrikokset. I verket Rikollisuustilanne 2016. Institutet för kriminologi och rättspolitik. Katsauksia 22/2017.

Ympäristörikoskatsaus 2017. Suomen kansallinen ympäristörikosseurantaryhmä.