Programmet för brottsförebyggande 2016–2020

Rådet för brottsförebyggande arbetar utifrån de mål och åtgärder som fastställts i det nationella programmet för brottsförebyggande.

Rådet för brottsförebyggande har utarbetat ett nationellt program för brottsförebyggande, Trygga tillsammans (2016–2020), i syfte att utveckla det brottsförebyggande arbetet på det lokala planet samt förbättra invånarnas möjligheter att delta och påverka. Programmet fokuserar på att utveckla den brottsförebyggande verksamheten och förebygga brott i allmänhet, inte på en viss brottstyp eller ett visst brottsfenomen. Statsrådet utfärdade ett principbeslut om programmet i november 2016. Att utarbeta ett program för brottsförebyggande var en av rådets prioriteringar under mandatperioden 2015–2018.

Det föregående programmet för brottsförebyggande, som också gick under namnet Trygga tillsammans, trädde i kraft 1999. Det nya programmet för brottsförebyggande har tagits fram för att motsvara behoven i dagens civila samhälle. Det nuvarande programmet Trygga tillsammans utgår från att samarbete ökar samhörigheten och känslan av trygghet, minskar risken att falla offer för brott och lindrar de olägenheter som orsakas av brott. Det är viktigt att organisationerna och medborgarna deltar i förebyggandet av brott. Var och en kan bidra till att öka den gemensamma tryggheten och trivseln genom att ta hänsyn till andra medlemmar av samhället och hjälpa andra. Dessutom bidrar en bättre samordning av det brottsförebyggande arbetet på det lokala planet och ökat professionellt samarbete till att lösa problem med brottslighet och säkerhet i olika områden och öka tryggheten i alla invånares vardag.

Mål och åtgärder

Programmet för brottsförebyggande har fem huvudsakliga mål. I programmet ingår också sammanlagt 29 åtgärder som ska genomföras i samarbete med aktörer från många olika sektorer. Åtgärderna har tagits fram i samband med workshopar på olika håll i Finland. Workshoparna riktade sig dels till lokala yrkespersoner och unga, dels till invånare och asylsökande på orten.

Programmets mål genomförs med hjälp av åtgärderna:

1) Klarlägga hur förebyggandet av brott anknyter till kommunens övriga planer

Åtgärder: De brottsförebyggande målen tas med i kommunernas strategi samt säkerhets- och välfärdsarbete. En modell för bedömning av säkerhetskonsekvenserna utarbetas som stöd för det kommunala beslutsfattandet. Också bedömningen av det brottsförebyggande arbetets kostnadseffektivitet och indikatorerna i den kommunala elektroniska välfärdsberättelsen utvecklas för att utöka mängden information som stödjer kommunerna i deras säkerhetsarbete. Åtgärderna genomförs förutom av rådet för brottsförebyggande också av kommunerna, Kommunförbundet samt flera ministerier, regionförvaltningsverk m.fl.

2) Förbättra samarbetet och nätverken mellan myndigheterna, näringslivet, organisationerna och medborgarna när det gäller förebyggandet av brott

Åtgärder: Rådet för brottsförebyggande utvecklar det brottsförebyggande arbetet och svarar för egen del för de åtgärder som fastställts i strategin för den inre säkerheten. Regionförvaltningsverken effektiviserar samordningen av den brottsförebyggande verksamheten inom ramen för regionala välfärdsnätverk. I samband med landskapsreformen uppstår nya behov av att utveckla den brottsförebyggande verksamheten i och med att de regionala aktörernas ansvar vid brottsförebyggandet ses över. Den brottsförebyggande aspekten inkluderas i kommunernas och de ekonomiska regionernas välfärds- och säkerhetsgrupper genom att de lokala behoven beaktas och olika kommunala aktörer, invånare och organisationer engageras i arbetet. Varje kommun och ekonomisk region ska ha en kontaktperson eller koordinator som ansvarar för samordningen av den brottsförebyggande verksamheten i området. Åtgärderna genomförs förutom av rådet för brottsförebyggande även av kommunerna, regionförvaltningsverken, justitieministeriet och finansministeriet.

3) Öka kunnandet om brottsförebyggande verksamhet på lokal och nationell nivå

Åtgärder: Behovet av utbildning inom brottsförebyggande verksamhet utreds tillsammans med läroanstalterna. Regionala kurser och seminarier om brottsförebyggande ordnas i samarbete med regionförvaltningsverken. Material om brottsförebyggande tas fram med tanke på skolorna och ungdomsväsendet, och det säkerställs att undervisningen i säkerhetsfrågor vid läroanstalterna följer läroplanen. För organisationer som arbetar med ungdomar skapas ett samarbetsnätverk i syfte att sprida information om hur man förebygger brott bland unga. Rådet för brottsförebyggande upprättar en databas för utvärderingsinformation om den brottsförebyggande verksamheten i Finland. Också det statliga understödet för forsknings- och utvecklingsprojekt inom brottsförebyggande verksamhet ska utökas. I åtgärderna deltar utöver rådet för brottsförebyggande och regionförvaltningsverken även aktörer inom ungdomssektorn, Institutet för kriminologi och rättspolitik och justitieministeriet m.fl.

4) Höra invånarna och olika frivilligorganisationer vid planeringen av hur man förebygger brott

Åtgärder: De som ansvarar för den kommunala kommunikationen utbildas i att sprida information om förebyggandet av brott och den lokala säkerheten. Den kommunala kommunikationen effektiviseras så att invånarna får allt bättre information om säkerhetssituationen i området. Samtidigt sänks tröskeln för invånarna att kontakta myndigheterna i säkerhetsfrågor. Man utreder hur webbaserade och mobila applikationer kan användas för att anmäla brott och störande beteende samt höra barn och unga i säkerhetsfrågor. Kommunerna uppmuntras att utnyttja befintliga lokala kanaler för delaktighet, såsom byaföreningar, för att höra invånarna om deras oro för säkerheten i området. Också råden för personer med funktionsnedsättning och äldreråden ska höras i säkerhetsarbetet. I åtgärderna deltar utöver rådet för brottsförebyggande och kommunerna även Kommunförbundet och centrala lokala aktörer m.fl.

5) Öka medborgarnas möjligheter att delta i och påverka förebyggandet av brott och främjandet av den upplevda tryggheten 

Åtgärder: Man samlar in god praxis som bevisligen minskar bland annat känslan av otrygghet. Därutöver samlar man in praxis från bostadsaktiebolag och producenter av boendeservice i syfte att öka gemenskapen och tryggheten. Man sprider information om dialogvänliga och restorativa förfaranden som kan utnyttjas i dialogen mellan invånarna i områden där det förekommer särskilda rädslor eller där det har begåtts brott. Rådet tar fram idéer till och genomför ett pilotförsök av ett utvecklingsprojekt som utnyttjar aktiverande budgetering i det brottsförebyggande arbetet. Den aktiverande budgeteringen ger medlemmarna i samhället en direkt möjlighet att påverka hur samhällets budget används. Dessutom gör man det lättare för organisationer som utför brottsförebyggande arbete att bilda nätverk på det lokala planet, främjar jämlika möjligheter för organisationerna att söka finansiering och utnyttjar i allt högre grad offentliga och privata lokaler i invånarnas och de lokala organisationernas verksamhet. Åtgärderna genomförs förutom av rådet även av kommunerna, Kommunförbundet samt flera organisationer och föreningar.

Rådet för brottsförebyggande och sektionen för lokalt brottsförebyggande följer årligen upp verkställandet av programmet. En mellanutvärdering av programmet utförs när det nuvarande rådets mandat löper ut 2018 och en slutlig utvärdering 2020.

Trygga tillsammans. Nationellt program för brottsförebyggande 2016-2020. Justitieministeriets publikation 51/2016.

Projekt som anknyter till programmet

Åtgärderna i programmet för brottsförebyggande genomförs inom följande projekt:

Regionala seminarier. Programmet för brottsförebyggande har presenterats på seminarier för brottsförebyggande på olika håll i Finland, där deltagarna har bestått av lokala aktörer som främjar tryggheten och förebygger brott.

Databas för utvärderingsinformation. I databasen för utvärderingsinformation om brottsförebyggande finns information om forskningsprojekt i Finland, inom vilka man har utvärderat den brottsförebyggande verksamhetens verkningsfullhet.

Den brottsförebyggande verksamhetens kostnadseffektivitet. Man har sammanställt en litteraturöversikt bestående av undersökningar om den brottsförebyggande verksamhetens kostnadseffektivitet. Brott orsakar kostnader för samhället och inte minst därför behövs ekonomiskt lönsamma brottsförebyggande lösningar.

Kommunenkät. Rådet för brottsförebyggande kartlade våren 2017 i samarbete med Kommunförbundet det brottsförebyggande arbetets tillstånd och organisering i kommunerna. Enkäten besvarades av 129 aktörer och ligger som grund till en rapport.

Utbildning inom brottsförebyggande verksamhet. Rådet för brottsförebyggande ska i samarbete med yrkeshögskolan Laurea anordna kompletterande utbildning om brottsförebyggande verksamhet. Utbildningen inom brottsförebyggande verksamhet är avsedd för yrkespersoner inom kommunen samt för polisen, näringslivet och olika organisationer som arbetar med att förebygga brott och främja säkerheten.

Redskap för att förebygga brott bland unga. Rådet för brottsförebyggande samlar in material som personer som arbetar med unga, till exempel lärare och ungdomsarbetare, kan använda för att diskutera brott och hur man förebygger brott tillsammans med unga. Materialet samlas på rådets webbplats.