Haku

Situationellt brottsförebyggande syftar till att försvåra tillfällen för brott och därigenom förhindra att brott begås

Straffens stränghet och innehåll varierar beroende på det begångna brottet och dess skadeverkningar. I Finland forskar man i vilka effekter straffen har på brottsligheten, och de olika strafformerna utvecklas utifrån forskningsresultaten.

Med lokalt arbete kan man ingripa i regionala brottsfenomen och invånarnas säkerhetsfarhågor. Rådet för brottsförebyggande beviljar bidrag för lokalt brottsförebyggande och förmedlar information om verktyg som det lönar sig att utnyttja i det lokala arbetet.

Alkohol har en ytterst betydande andel i den finländska våldsbrottsligheten. Alkoholbruk, särskilt i berusningssyfte, ökar risken dels för att göra sig skyldig till våld, dels för att falla offer för våld.

Kvinnor och män utsätts för ungefär lika mycket våld. Däremot drabbas könen av olika former av våld.

Personer som en gång gjort sig skyldiga till brott löper ofta en betydande risk att återfalla i brott. Återfallsbrottsligheten kan minskas med hjälp av olika åtgärder som riktas till personer som gjort sig skyldiga till brott och till fångvårdsklienter.

Med våldsbrott avses här misshandel, försök till brott mot liv och rån. Våldsbrottsligheten har hållits på en relativt jämn nivå under de senaste decennierna.

Brottsligheten i Finland granskas huvudsakligen utifrån polisens statistik.

I den finska strafflagen definieras flera olika brottsbenämningar som sexualbrott. Sexualbrotten omfattar våldtäkt, sexuellt utnyttjande av barn och brott i anslutning till sexhandel.

Forskning om brottslighet förekommer inom många vetenskaper, men dess sociala och samhälleliga orsaker undersöks särskilt inom kriminologin. Brottslighet kan förklaras med många olika faktorer som rör individen och samhällsstrukturerna och samspelet mellan dessa.

2.6.2020 | Myymälävarkauksien ehkäisyä kehittävän työryhmän loppuraportti Oikeusministeriön julkaisuja Justitieministeriets publikationer 2020:4Mietintöjä ja lausuntoja Betänkanden och utlåtanden Oikeusministeriön julkaisuja, Mietintöjä ja lausuntoja 2020:4 ...

5.11.2017 | Beakta våldet vid säkerhetsplaneringen 2 • C H E C K L I S TA Målet med den lokala säkerhetsplaneringen är att förbättra säkerheten och trygg- hetskänslan genom att minska på antalet olycksfall, olyckshändelser, brott, våld och störningar. Kommuns...

5.11.2017 | TRYGGA TILLSAMMANS Ett nationellt brottsförebyggande program Delegationen för brottsförebyggande 1998 FÖRORD Statsrådet fattade den 4 mars 1999 ett principbeslut om ett nationellt brottsförebyggande program. Syftet med programmet är att skapa en g...

5.11.2017 | SELVITYKSIÄ JA OHJEITA UTREDNINGAR OCH ANVISNINGAR 51 2016 Trygga tillsammans Nationellt program för brottsförebyggande Trygga tillsammans Nationellt program för brottsförebyggande Utredningar och anvisningar 51/2016 ISSN 1798-7067 webbpublikation...

5.11.2017 | SELVITYKSIÄ JA OHJEITA UTREDNINGAR OCH ANVISNINGAR 51 2016 Trygga tillsammans Nationellt program för brottsförebyggande Trygga tillsammans Nationellt program för brottsförebyggande Utredningar och anvisningar 51/2016 ISSN 1798-7067 webbpublikation...

5.11.2017 | Europeiska nätverket för förebyggande av brottslighet Serie EUCPN Toolbox Nr 3 Utvärdering av brottsförebyggande initiativ Inom ramen för projektet ”Towards a European Centre of Expertise on Crime Prevention” – EUCPN:s sekretariat Bryssel i juni 2...